Borgå A-bostäder ville uppmärksamma Kaisa med en blombukett.
Borgå A-bostäder har verkligen långvariga invånare som Kaisa Häkkilä. Hon har bott på Ilmarinens väg 4 i 48 år. Borgå A-bostäder ville uppmärksamma henne med en blombukett.
Den 92-åriga Kaisa har under sitt liv hunnit bo i flera olika städer, bland annat i Villmanstrand, Imatra, Lahtis och Orimattila. I Joensuu bildade hon familj en gång i tiden.
– Där gifte jag mig och vi fick en son. Efter skilsmässan flyttade jag till Askola, där jag ursprungligen kommer ifrån. Till Borgå kom jag på grund av mitt arbete och bosatte mig i min nuvarande bostad. Jag gick i mellanskola i Borgå en gång i tiden, så staden var redan bekant för mig, berättar Kaisa.
Hundratals stickade sockor under pensionen
Kaisa arbetade som servitris i Borgå och Helsingfors, bland annat på fartyg som anlände till Nordsjö hamn. Hon bodde på Ilmarinens väg med sin son tills han flyttade hemifrån.
– Min son flyttade hemifrån vid tjugoårsåldern och sedan dess har jag bott ensam. På grund av min ledgångsreumatism gick jag i pension redan vid 55 års ålder, och det var svårt i början. Jag gick igenom många operationer, och efter det bestämde jag mig för att jag aldrig mer skulle orka flytta. Så jag blev kvar här, och jag har trivts väldigt bra, konstaterar Kaisa.
Pensionärslivet kändes först svårt för den arbetsamma Kaisa. Hon återhämtade sig dock väl och har fått dagarna att gå på ett trevligt sätt. Numera får hon inte längre gå ut ensam på grund av fallrisken. Dagarnas gång fylls med att sticka sockor.
– En gång deltog jag i ett projekt där vi skickade yllestrumpor ända till Japan. Jag stickade 300 stycken, berättar Kaisa.
Hon får också hjälp i vardagen av sin sons familj, som bor i närheten i Kerko. Kaisa är också närvarande i sitt barnbarns och nu även sitt lilla barnbarnsbarns liv. Hon stickar också sockor åt dem och deras familjer året runt.
Boendet har förändrats genom åren
Vårberga har förändrats mycket på fem decennier. Nya hus har byggts i närheten och tjänster som banker och mataffärer har kommit närmare. Förr måste man sköta allt i centrum.
– Jag har trivts bra i det här området. Även om jag en gång blev kvar här för att jag inte orkade flytta, har det också varit trevligt att bo här. Jag skulle inte ha velat bo här så länge annars, skrattar Kaisa.
Tiderna har enligt Kaisa förändrats mycket genom åren och därmed också boendet.
– Jag saknar kanske fortfarande gårdskarlen från förr. Då kändes saker mer personliga. Gårdskarlen kom genast och fixade saker ofta själv. Men tiderna förändras, och det finns saker som också fungerar bättre nuförtiden, konstaterar Kaisa.
Hennes bostadshus tycker Kaisa är lugnt och trivsamt, och grannarna har blivit bekanta. På grund av åldern har många av hennes bekanta grannar redan varit tvungna att flytta till servicehem. Kaisa klarar
sig fortfarande bra själv och har fått höra att hon är i gott skick för sin ålder. Hon trivs bra i sin gamla bekanta bostad.
Tett och bild: Ida Oljemark
Kaisa tycker om att sticka sockor till sin familj året runt.